jonasisaksson

Min laddarsladd till datorn har muppat till sig. Slagit sig och ådragit sig en allvarligare CP-skada. Ganska grav sådan alltså då den inte lyser upp i ett glatt grönt sken när man sätter på den. Som den annars bör göra. Heh.

Så nu ska jag vara tyst ett tag till det att jag kan ladda datorn lite mer än inget. Kanske imorn, kanske på tisdag har datorn luft i lungorna igen.

Nu, alldeles precis nyss var det 13 personer i vår lilla tvåa inklusive mig själv. Staffans jobb ska ha julbord ikväll (med brasiliansk mat eller vad det var han sa) så han ställde upp med förfest. Det kändes som ett hån mot mig själv den här förfesten. Jag kände fyra stycken av tolv. Ja, tänk er själv att ha fest i ditt eget hem och bara känna drygt 1/3 av folket. Man känner sig lite vilsen även fast man samtidigt vet var man är.
Men nu har dom gått. Detta ska såklart firas. Dumleklubbar som smakretare som följs upp av öl och nudlar till huvudrätt som avslutas med lite Sörlandschips kryddade med charlottenlök & gräddfil till efterrätt.

Kan hända att jag bestämmer mig för att sitta kvar efter middagen för att komma ner i varv lite. Ta några öl till  som en dessert på desserten för att balansera sig en aning efter en utsökt måltid liksom.

Här är det iaf, den här bilden blev bättre än det jag själv tog så jag snodde den. Helt hänsynslöst. Utan att ens ange vem som tagit kortet.

Här är hjärtat. Själva rulltrappscentrumet.
Så, jag är ganska nöjd med vad jag snickrat. Eller jag är mest nöjd med att jag orkat att inte ge upp och vara här så länge.

Nu är det öl. Ska försöka ta det lugnt ikväll så jag har bara köpt tolv små ölar. Kortväxta pytte och söta 33cl Tuborgs.

Jag trodde norskar var som folk är i övrigt dom med förutom att de har oväntade dubbelnamn, pratar lite roligt och tycker om att äta brödskivor med bara en korv på och utan smör på och så. Men idag så blev jag lite fundersam faktiskt. Från taket där jag jobbade idag uppe i högan sky såg jag en kraftig rökutveckling i en villa några hundra meter bort. Inte riktigt i fjärran men nästan. 
Blåljusen for i ilfart dit. Alla tre.
Även om julen är i hägringen behöver man ju inte sätta fyr på huset för att se vad som händer. De som bodde där tuttade säkerligen på med vilja. För att sen se hur man ska göra ifall man glömmer ett stearinljus så att det börjar knastra i gardinerna eller så sen under juletider då det är lite bättre frekvens på husbränderna. 
Det stod och brann i drygt en timma som jag såg. För sen åkte jag hem och då kunde jag inte se röken nå mer. Men jag misstänker att det fortsatte brinna även fast jag inte såg.
Så det där huset kan nog hälsa hem det med. Såg att det var målat vitt, så det hade kanske redan gett upp.
Många hus som försvinner här nu, men så är det. En liten epidemi skulle man kunna säga.

Tur att jag flyttar hem snart ifall det här huset jag bor i går bort för då behöver jag ändå ingenstans att bo här.

Snart så ska jag klippa mig. Har sparat håret i över ett år nu. Eller så har jag bara inte klippt mig på lika lång tid beroende på hur man ser på det. Jag säger nog att jag är lat så jag inte orkat klippa mig bara. Nu funderar jag bara på vilken frilla jag vill ha på håret då jag ska klippa mig. Eller mest efter jag klippt mig. Finns oändligt med möjligheter då det är långt.
Kan tom göra korta frisyrer om man begåvats med långt hår. 

Öhh, får se kom jag på nu. Vet inte ens när jag ska klippa mig än så det är meningslöst att dilla i det här nu.

Okej lite nördigt. Men nu har jag kört igenom alla låtar på expert på gh4. 80låtar eller vad det handlar om. En liten rackare kvar. Helt omöjlig. Jag har gett upp. Finns ingen mening längre.

Får skaffa en japansk vän på facebook kanske som jag kan flyga över som kan hjälpa mig med den. Nej. Jo. Nej. Men de är duktiga på tetris och sånt de där... De där japanerna. Och det är ju samma princip på spelen nästan har jag fått för mig. Jo, Nej. Kanske. Nej.

Jo.

Imorse blev det lite bråttom så som det brukar kunna bli ibland när man snoozar för länge och har sig. Hann inte ens pinka, så jag tänkte göra det på jobbet när jag kom dit. Viktigt det där. Men av någon anledning så glömde jag bort det. Och timmarna gick. Och dom gick. Men nu kom jag precis hem, kollar datorn som vanligt som jag brukar göra när jag kommer hem från jobbet. Och nu kom jag på det igen. Och fyfan så pissnödig jag är. Fyfan. Blir inte förvånad om njurarna tagit stryk av att jag är så glömsk på något som är så självklart.

Fick den smarta idén igår innan jag la mig att lyssna på lite Mammas Nya Kille på datorn innan jag somnade. Det trodde jag skulle bli kul. Men somna gjorde jag iaf, att det var i samma ögonblick jag tryckte på play är en annan femma.
Men vad som var bra med det var att musikspelaren stod på hela långa natten och vad möttes mina öron av när jag vaknade? Jo just det, ljuv musik. Det var så bra att jag direkt la tanken att jag glömt snusen i inatt åt sidan. Hemska hemska smak.
Men låtarna. Den musiken. Led Zeppelin's Going to California, Slade's Everyday, Queen's Seven Seas of Rhye. 
Kan knappt tänka mig ett bättre uppvaknande på en norsk söndag. Eller jo, att jag inte var bakis. Men lite realistiskt måste man vara.
Efter Queens låt kom David Bowie och hans Five Years. Fyfan vilken låt. Om det visar sig att jag i detta liv skitit i det blå skåpet så jag återföds som en låt i nästa liv, vill jag nog vara den låten.

Jag vet inte vad. Men jag är hemma nu iaf. Tryggt och säkert hemkommen. 30minuters promenad i svinkyla.
Kollade igenom smsboken nu om jag gjort bort mig. Nej, inte ett någe där. Inte heller ringa-upp-folkboken-i-fyllan-full.
Sen kollade jag igenom mina bilder och jag blir lite paff. Ett kort på en röd rock på en klädhängare från förfesten... Vad såg jag där? Ett under att jag tagit mig genom kvällen utan att göra något tveksamt. Jag åt iofs två toasts på vägen hem, men det borde inte räknas som udda.



Nu saknas bara en skål fulnudlar och sen bums i säng. Sen är kvällen fulländad.

Okej, nu kör jag. Har vart och köpt tevespelet nu. Jag var tydligen så ivrig att de på SIba inte ens hade tagit ut dem i hyllorna. Blev tvungen att fråga om dom inte fått in de där gamla spelen än, det hade de. På lagret. Tog en jävla tid. Men nu, ett, två, tre. GH IV! Och sen norsk turkkebab. 


Bilden är från i våras. Samma kläder använder jag nu men bara det lilla att jag nu sitter i neongröna mjukisar och cigaretten är nu helt plötsligt en snus. Bara ett halvår efter. Fantastiskt.

Åhfan, var min första tanke när jag såg skylten med "halva priset på jackor" utanför Carlings när jag var påväg till lunch idag. Tre sekunder senare tänkte jag bara nej, nej, NEJ!
Det var ju där jag köpte min jacka i lördags för hela priset.
Jag vet inte om jag är snål eller smart nu. Men imorn går jag och lämnar tillbaka skiten. Vill inte ha den, den är ful säger jag då till expediten. Sen direkt när jag får tillbaka pengarna för det jag köpte den för i lördags säger jag bara. NÄRÅ, jag skämtade bara lite. Jag vill visst ha'an. Så betalar jag den för bara halva priset. Då har jag ju både jackan och en massa pengar över som jag inte skulla haft annars. Då kan jag förslagsvis köpa GuitarHerospelet + ett par jeans kanske för de pengarna.
Så i det här fallet är det nog mest smart och inte så värst snålt att göra en fuling. Långnäsa.

Nu återstår bara 176 ynkliga små arbetstimmar på vad som känns som nästan lika många dagar till det att jag faktiskt får lov att masa mig hemåt. Masa mig hem till gamla hederliga Svedala.
En annan nedräkning jag lägger rätt mycket tid på är den som det just nu bara är förrtiånhalv vanliga timmar kvar till jag kan gå och köpa. Det är ju förstås Guitar Hero IV! Ska sitta som en nörd försjunken i sin egen dumhet där framför teven hela fredagen. Inte fatta något om något, bara vara ett med spelet eller hur det nu är man gör. Detta med undantag av att jag förmodligen åker iväg och köper en norskkebab och några öl senare under kvällen. Blir så torr i munnen av att apatistirra med öppen mun in rutan efter några timmar. Tror jag i vart fall. Men då om någon gång sitter det nog fint med några jävlar innanför västen, om det nu blir så.

Nåväl. Bra där.


Nä, var en grej till. Bob Seger har en låt med i GH4. Hollywood Nights. Är en levande gud den här Bob. Och kom inte och säg något annat. Då blir jag lite... vad ska man säga. Tvär.

Ja äsch, där gick min plan över 2010 i stöpet rätt hårt. Även fast jag inte slutat här i Norge än har jag haft långt gångna planer på en comeback med början av det året. Men det gick åt helvete redan nu. Fick reda på att 30 ska sägas upp på firman som en fin julklapp. I Oslo har över 1000varslats som ett resultat av finanskrisen. Men han som kom med beskedet idag kom med några lugnande ord "2009 kommer bli tufft men 2010 kommer det vara helt dött på byggfronten här i Norge" Så ja, min framtidsplanering om att jobba som ett as och tjäna pengar utan att behöva utbilda mig redan nu gick sådär.

Men det gör inget. Jag är klok, jag läste av världsläget och vart det höll på att barka iväg långt innan världen upptäckte denna ekonomiska kris och gjorde det enda rätta till att säga upp mig innan det var ett faktum och en smäll på käften. Fast jag får nog igen för att jag haft lite tur nu. Känner även det på mig.

Idag såg jag en intressant sak, detta utspelade sig:
På tomterna bredvid köpcentrat stod idag två relativt nya villor, säg sent 80tal. Jag såg på håll en av de familjer som bott där ta sina sista tillhörigheter och tittade med nostalgiska ögon på allt de varit med om de år som gått sedan de flyttade dit. De kanske fick sitt andra barn där, vilket elände det var att bygga det där nedrans relaxrummet i källaren och den där gången deras nu döda morfar som var lugnet själv men som på julafton  för några år sen stöp bakom granen full som en kastrull när han skulle dela ut julklappar efter några för många konjagare till kaffet tidigare under middagen. Ojojoj kanske de tänkte då det minnet nu åter spelades upp i huvudet. Pappan i ena familjen hade sin lilla dotter med sig som glatt vinkade hejdå till huset innan de hoppade in i bilen. Strax därefter gick några gubbar med gula varselkläder in, monterade snabbt ut fönsterna samt ytterdörren och travade sedan medkånkandes detta ut och försvann ur sikte. Plötsligt kom en grävmaskin inrullande på gården, svingade sin massiva skopa och jämnade huset med marken med ett bullrande dån på vad som bara kändes som några sekunder. Nån timma senare var huset mosat, nervräkta i ett antal containrar och sedan bara helt borta.

Har ingen aning om var jag vill komma med något av det här förutom att det hände idag och var lite kul att se. Och ja, anledningen till att husen revs var att den man som äger köpcentrat köpt familjerna ur husen för att bygga ut parkeringsplatsen ytterligare några kvadrat. Så.

Förlorade tålamodet efter ett tag. Vad som var tänkt att bli en elegant och noggrann teckning med fina linjer och mätt skuggning blev ja, något helt annat. Tappade stinget när jag insåg att jag var för bakis och inte kunde koncentrera mig utan att känna stor olust inför vad jag tagit mig för. Så det blev ett hafsverk. Ser nu ut som nån mupp i lågstadiet gjort den. En liten ful glosögd fan med alldeles för korta byxor och stora skor som han ska växa ut i. Och att bilden föreställer självaste Batman gör det ju inte vuxnare direkt - till råga på allt.

Otur också att blixten till kameran gjorde så att han fick röda ögon. Att vara bakfull är en komplett komplott.

Jo, såhär var det va. Kom in på efterfesten, eller nachspiel som det heter på norska - lite tyskromantiskt sådär. Så skulle jag pinka litegrann. Pissa kuken som någon i min närhet skulle sagt. Men det låter så hårdhänt. Som att när man står där så trycker man samtidigt näven med full kraft i magen för att liksom pressa ut det. Jag nöjde mig iaf med att bara kissa. Men sen när jag skulle tvätta händerna upptäckte jag det här. Min frilla överraskade mig glatt med att se jävligt snygg ut. Inte fult och bångstyrigt som den haft en tendens att se ut som senaste halvåret. Tror att ett mattare vax och en mössa på det gör susen. Var så nöjd att jag kände mig tvungen att ta kort på spektaklet. 5 minuter senare somnade jag.

Kom att tänka på en sak nu. Till fyllemat igår åt jag en bakat potet med nå grejs i. Det var inget val jag gjorde. Enda mojjen som var öppen var en bakat potatismojj. Så det var inte annat än att finna sig i det. Fanns inga korvaffärer eller hamburgerkedjor som det bara ska göra när man kommer ut från krogen. Dom ska bara finnas, trodde det var lag på det. Fanns bara en sketen potatisbod. Var knappt gott ens.
Sen fick vi tag i en svarttaxi till efterfesten. Och även om chaffisen var snäll så var han något av en nöt. En man i sina bästa år. Typ 40 eller så. Han var tvungen att köra fultaxi för att ha råd med mat. Och anledningen till det var att han efter ha stoppats av polisen i en rutinkontroll och haft en alldeles för låg och sänkt bil utan att ha godkända papper för det. Så hela hans besparingar hade rykt till att höja bilen igen. Hur smart är man då, att hela ens ekonomi hänger på att man sänkt bilen till den nivå att man måste lyfta bilen över väggupp så att den inte skadas? Det är ju viktigt. Sköna marginaler han haft och smarta prioriteringar med ekonomin förövrigt.

Så, nu har jag shoppat som en vettvilling i ja, vad blev det nu. 35minuter landade jag på. Men jag var som de på Bingolotto förr i tiden. De som vann att handla så mycket de hann gratis under 10minuter på ICA eller så. Så var jag nu, fast jag fick betala för det. Jag tog allt jag såg kändes det som. Var till slut tvungen att hejda mig från mig själv. Ta mig i kragen och åka hem. Men jag är nöjd med det jag lyckades grabba åt mig i vilket fall. Även fast jag känner mig lite lurad då jag inte fick det gratis även fast jag var så snabb.

Blev tillslut en jacka modell fluff av märket Diesel, två ganska fula halsdukar från JC samt 3cdskivor till mercan från  Platekompaniet.  Guns n' Roses - Appetite for Destruction, Led Zeppelin - IV samt Volbeat - Rock the Rebel Metal the Devil. (Allt jag köpte förutom jackan är osynligt på bilden).

Så, nu ska jag mula fem korv i grovt bröd garnerade med Johnny's (givetvis!) och ketchup (inte lika givet) och kolla på nån dålig repris på tjocktvn eller Man vs. Wild på datorn. Världens bästa serie förövrigt. Kan vara iaf, jag vet inte då jag själv har dålig koll på vad jag egentligen tycker om saker och ting. Slut.

Såg en snubbe idag med en riktigt schysst dunjacka. Riktigt välklädd. Var iofs en skyltdocka, men fan vad fin han var. Han visste hur man skulle klä sig skulle man kunna säga.
Vill ju inte vara en härmis och köpa en likadan jacka som skyltdocksgubben hade på sig. Men vafan, jag tror jag gör det imorn ändå. Har liksom inget annat vettigt att fördriva hela dagen med. Ska gå in i affären, känna njaa, det var nog ingen bra idé det här... ångra mig, gå ut och ta ett varv och sedan när jag är på väg mot parkeringen och bilen så ångrar jag mig åter och går tillbaka. Jag vill ju ha den där jackan för bövelen kommer jag tänka. Sen gör jag så några gånger till. Lite halvsporadiskt sådär. Jo! Njaa... Jo! Njaa.. och sen JOOOO FYFAAAN!  Och sen, där satt den! Och dunisen viks varsamt ihop med vana händer och stoppas sedan smidigt ner i pösen som egentligen är för liten för en dunjacka varpå jag river upp den lika fort med ivriga fingrar i ren frenesi och slänger på mig den, direkt utanpå den jacka jag redan bär. Sen går jag nöjd ut därifrån som om det var ett riktigt kap jag nyss gjorde. Ett sånt där måste, man köper det direkt.

Så blir det imorn. Jag känner det på mig.

Jag vet inte varför det ligger till som det gör. Men jag har under hela mitt liv bara ätit såna här 3kronorsnudlar typ fem eller sex gånger. Sammanlagt! Seriöst! Däremot såna här nudlar på kinesresturang och så. Det är fan gudomligt. Det äter jag så ofta jag kan. Ibland.
Men iaf, de här billiga studentnudlarna. Har aldrig tyckt att det varit speciellt gott eller något sånt. MEN! Nu jävlar i min låda har jag upptäckt det. Upptäckt fulnudlarna på riktigt! Gjorde ett dubbelkok idag bara för att äta något till tv-tittandet. Hade redan ätit vanlig middag men kunde inte motstå att surpla i mig lite ganska mycket bara för att. Mest för smaken, inte för det att jag inte redan var mätt.
 För mätt blir man ju inte.

Eller jo det blev jag. Höll på att kräkas. Hulka fontäner med små nudlar i. Och jag åt inte ens den middag jag råkade skriva om. F'låt.

Igår på jobbet fick jag en trevlig överraskning. Det visade sig att vi fått en bonus på vår timlön enda sedan i juli men aldrig fått ut den. Det hade jag ju helt glömt bort till igår. Och jag som jobbat över 1200timmar sen dess. Tänka sig, så många timmar gånger en siffra blir rätt mycket bara sådär. Typ som en lott man haft i fickan men glömt bort. Och som man inte ens tvättat sönder. Så kul.

Jo. Eftersom jag inte har något vettigt att komma med får ni Glenns favoritbild här. Han brukar titta på den ibland, häpna och ta sig för ansiket och hålla sig för munnen. Och sedan bara släppa allt och slå sig gott för magen och bara skratta. Varje gång.

Trettiofem dagar kvar nu. Sen ska jag sova. Och basta. Och dricka öl. Och se på svensk tv. Och läsa Aftonbladet på papper. Och träffa kompisar. Och spontanresa. Och köra Firebird och sist men inte minst ska jag klä ut mig till U2s sångare Bonos vänstra pungkula under halloween eller någon annan utklädningsfest eftersom den inte finns. Helt borta. Kan inte finnas eftersom han är en kärring. Skriver dålig musik, har färgade glas på glasögonen och så.

I ETT ÅR SKA JAG GÖRA DET!
+ lite till.

Nu har det väntats. Hela 3 eller möjligen 4dagar som ska sammanfattas. Jag vet inte så noga vad jag gjort egentligen.
Forum i Vemdalen var ju fint och sådär. Jävligt skoj om inte annat. Fredagen la sig inte på minnet. Vet inte om det var för att jag inte gjorde något eller för att jag gjorde för mycket som är anledningen till denna svaga minnessekvens till kväll.
Lördagen däremot. Vaknade vid 10snåret gick och väckte Pontus och sedan Jocke. Åt en finare bit lasagne tillsammans med en flaska Kir medan vi glodde storögt på Tratten & Finkelserien.
Klockan 12 stegade jag och Joacim upp till Simons stuga med varsin kasse öl och handduk. Det vankades bastu.
Och sen rullade det på. Öl, mat, mer kompisar, afterski, öl, renkött, kir igen, öl, fest på hotellet osv. Allt i väldig harmoni, jag kände mig glad.
Dagen efter, igår med andra ord var jag inte så munter längre. Oklart varför. Men när jag kom hem slog bakisheten/tröttheten till och jag slutade kunna prata. Stammade fram bitar ur ord bara. Inte för att jag skulle eller ville prata. Men att kunna säga grattis till Pappa igår utan att avbryta sig själv mitt i ett ord av att det tar så lång tid att säga vore väl på sin plats.

Men helgen var skoj iaf. Väl värt. Nu knopp, imorn jobb.

Jo, så här va. Eftersom jag tog ledigt idag var jag iväg och kollade in mitt bygge. Fast nu som köpman istället för byggman. Det såg väldigt flådigt ut. Minst sagt. Impulshandlade även en domkraft, en liten Ipod och lite annat löst.
Var även förbi på kontoret och skrev på lite viktiga handlingar. Eller jag skrev på ett papper och det var uppsägningspapperet. Det gick fint. Både jag och chefen verkade nöjda över det vilket var skönt. Eller jag är osäker, jag tyckte det var skönt iaf, chefen Ole-Jörgen hade inte långt till gråt såg det ut som och han kved ur sig att jag skulle ringa när jag är klar med min världsomsegling om jag vill ha jobb där igen. Vet inte om de säger så till alla som slutar eller om jag ska ta det som att jag skött mig väl.
Tror jag skulle få MVG om jag skulle sätta betyg för min insats där. Minst.
God närvaro, ingen keps på huvet, superb förståelse av ritningar och även lite egna initiativ. Tappade +'et på mvg't pga att jag tuggat en del bubbelgum samt kastat snus på golvet.

Gott så.

Forum imorn.

Jaha det där var ju typiskt. Nu när jag vaknade var jag piggast nånsin vid den här tiden på dygnet. Och idag är i stort sett enda dagen jag inte jobbar eftersom jag trodde jag skulle vara så trött idag efter gårdagen.
Kan iofs vara för att jag somnade kl. 15 igår och sov till nu att jag är pigg.
Vaknade av att jag glömt ställa av väckarklockan. Eller jag vaknade inte av en tanke om att jag glömt ställa av den. Den var ju på så att den ringde. Det var ringandet jag vaknade av. Men nu är jag pigg och vaken, men kliver inte ur sängen som en protest mot att gå upp för tidigt.

Tror nog att jag ska gå till mitt köpcenter idag och glo lite. Kasta en getöga och se vad affärerna egentligen har att erbjuda.

Fan, fan och fan två gånger till, så trött jag är. När jag kom till jobbet igår klockan prick 06.59 i vanlig ordning fick jag reda på att vi skulle jobba över litegrann. Till klockan 10.00 idag! Åh, men herre min gud så lång tid tänkte jag nästan. Men jag sa bara "Jaha, vad skönt, heh" när jag fick reda på det. Så jag jobbade och jobbade och jobbade faktiskt lite till. Slutade med att jag fick tillåtelse att masa mig hemåt efter nästan 30timmar på jobbet. Strax innan kl 13.00 idag.
Men nu står kåken klar iaf. Stor premiär idag klockan tolv då 80nya butiker slog upp portarna.

Kul för dom. Bara en månad försent.
Kan ha varit därför vi fick jobba över så pass igår-idag så att det inte blev mer försenat än vad det redan var.

När jag stog i duschen nyss kom jag på mig själv att mina blinkningar varade i flera tiotals sekunder även fast det kändes som ett ögonblick skulle man kunna säga. Orkade verkligen inte med att somna ståendes i duschen och vakna precis i den millisekund man känner att man slår ut tänderna mot handfatet några vanliga sekunder senare. Så då duschade jag inget mer.

Ska försöka se lite filmer nu och hålla mig vaken så att jag inte lägger om dygnet helt i en inverterad jet-lag.

Nu jävlar i min lilla låda har jag gjort något som kommer göra det lite lättare för mig. Jag har sagt upp mig.
17e december gör jag min sista dag här i Norge. Alltså 44dagar kvar.
Sen är det vila som gäller i 39dagar.
Eller det blir ju Millencolin 18e, en eventuell östeuroparesa samt skidor i fjällen undet de dagarna.
Sen Thailand i två månader.
Och efter det lite mer skidor och sen hoppas jag André har läget under kontroll så att det blir en jorden-runtresa i några månader.

Uff, tungt. Så lite att se fram emot. Ack ack.

Har inget viktigt att berätta om idag så ni får en till bild.

Eller jo, skåningen jag jobbar med avslutar alla (alltså alla!) sina meningar med "eller hur?" eller "inte sant?"
Som om han själv vore osäker på om det han säger ur sin personliga vinkel eller erfarenheter inte stämmer eller om han ljuger.
Som tex när han pratar om sin familj och avslutar med ett "eller hur?" Hur ska jag kunna dementera och rätta honom om något han berättar om sin familj? Helt jävla omöjligt om jag inte är sjuk i huvudet eller ett världsorakel. För vad jag själv vet är jag varken eller.
Sånt tycker jag är jobbigt. Inte sant?

Idag har det varit friskt och soligt. Knåpade på i 4timmar innan jag gick på frukost. Och det var 4timmar i -5grader. Är ovanligt för att vara mig, men jag tror inte jag frös. Bara lite.

Nytt för vintern i min byggoutfit är att jag har kängor och någon slags slapptask till luva i hjälmen. Måste ha hörselkåporna nerfällda för jämnan om jag inte vill förfrysa öronen eftersom luvsidorna fladdrar så jäkligt och kall luft flyger runt öronen. I och med det så blir jag döv. Men lite lite varmare.
Notera min tunna handskar i förhållande till kylan. Brutalt jag vet, men sån är jag. När jag inte fryser, kanske ska tilläggas.

Och jag är inte dum som sitter på räcket. Det är inte så långt ner till backen som det kanske ser ut, ejengtlijen.