okej.
Nu har det väntats. Hela 3 eller möjligen 4dagar som ska sammanfattas. Jag vet inte så noga vad jag gjort egentligen.
Forum i Vemdalen var ju fint och sådär. Jävligt skoj om inte annat. Fredagen la sig inte på minnet. Vet inte om det var för att jag inte gjorde något eller för att jag gjorde för mycket som är anledningen till denna svaga minnessekvens till kväll.
Lördagen däremot. Vaknade vid 10snåret gick och väckte Pontus och sedan Jocke. Åt en finare bit lasagne tillsammans med en flaska Kir medan vi glodde storögt på Tratten & Finkelserien.
Klockan 12 stegade jag och Joacim upp till Simons stuga med varsin kasse öl och handduk. Det vankades bastu.
Och sen rullade det på. Öl, mat, mer kompisar, afterski, öl, renkött, kir igen, öl, fest på hotellet osv. Allt i väldig harmoni, jag kände mig glad.
Dagen efter, igår med andra ord var jag inte så munter längre. Oklart varför. Men när jag kom hem slog bakisheten/tröttheten till och jag slutade kunna prata. Stammade fram bitar ur ord bara. Inte för att jag skulle eller ville prata. Men att kunna säga grattis till Pappa igår utan att avbryta sig själv mitt i ett ord av att det tar så lång tid att säga vore väl på sin plats.
Men helgen var skoj iaf. Väl värt. Nu knopp, imorn jobb.
Forum i Vemdalen var ju fint och sådär. Jävligt skoj om inte annat. Fredagen la sig inte på minnet. Vet inte om det var för att jag inte gjorde något eller för att jag gjorde för mycket som är anledningen till denna svaga minnessekvens till kväll.
Lördagen däremot. Vaknade vid 10snåret gick och väckte Pontus och sedan Jocke. Åt en finare bit lasagne tillsammans med en flaska Kir medan vi glodde storögt på Tratten & Finkelserien.
Klockan 12 stegade jag och Joacim upp till Simons stuga med varsin kasse öl och handduk. Det vankades bastu.
Och sen rullade det på. Öl, mat, mer kompisar, afterski, öl, renkött, kir igen, öl, fest på hotellet osv. Allt i väldig harmoni, jag kände mig glad.
Dagen efter, igår med andra ord var jag inte så munter längre. Oklart varför. Men när jag kom hem slog bakisheten/tröttheten till och jag slutade kunna prata. Stammade fram bitar ur ord bara. Inte för att jag skulle eller ville prata. Men att kunna säga grattis till Pappa igår utan att avbryta sig själv mitt i ett ord av att det tar så lång tid att säga vore väl på sin plats.
Men helgen var skoj iaf. Väl värt. Nu knopp, imorn jobb.
Kommentarer
Trackback
