äsch
Jag trodde aldrig det skulle hända. Jag tänkte att jag tänkte så mycket att jag hela tiden skulle ha något bra att skriva om. Nu är jag mest tom. Tror jag börjat gå på reservkraft där allt av det kvarvarande går åt åt att jobba och inte fnula så jävla mycket i onödan. Tio dagar kvar nu i rad, sen kanske jag kan ägna mig åt tankekraft igen istället för att bara göra. Plus att jag fan-i-mig ska unna mig en sovmorgon då. Att kliva upp kl. 6.00 fjorton dagar på sträck är nog inte så fint ändå. Tjugotre dagar sammanlagt. Fast gamlingar envisas med att tro att det är en bra idé att kliva upp någon timma innan klockan sexsnåret tillochmed och invänta när brevbäraren kommer med ÖP'n vid 4tident, ta en påtår och sen ha dagens att-göralista klar lagom till nyhetsmorgon börjar.
Dom kanske inte är så gaggiga som man vill tro, det är bara det att de kliver upp så tidigt att de håller på att somna resten av dagen. Ser och hör i syne. Eller inte alls kanske som man kan börjar göra när man är så nära trötthetsdöden som de måste vara resten av dagarna.
Ehh.
Dom kanske inte är så gaggiga som man vill tro, det är bara det att de kliver upp så tidigt att de håller på att somna resten av dagen. Ser och hör i syne. Eller inte alls kanske som man kan börjar göra när man är så nära trötthetsdöden som de måste vara resten av dagarna.
Ehh.
Kommentarer
Trackback