...

En gång när jag var liten, kanske 7-15år. Flög en fågel in i fönstret. Då gick jag ut för att titta hur den mådde och kanske rädda den. Tejpa ihop armarna om den var vingbruten eller så.
Den mådde dåligt så dåligt att den inte mådde alls så jag gick in. Sen hände inget mer.

Idag har det snöat, det var fan fint det.
Var glad enda till jag skulle köra hem på ställ vid sjutiden då jag till min besvikelse upptäckte att vägarna hade förvandlat snön till vatten.
Men sen blev jag glad igen då jag kom in på parkeringen till lägenheten där jag kunde sladda pyttenytte där snön fortfarande låg kvar. Typ en meter. Långt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0